”När jag jobbade inom psykiatrin så träffade jag många patienter med minnesbesvär efter ECT, så jag vet att problemet är mycket mer omfattande än vad som erkänns av psykiatrin. I mitt tycke så borde det debatteras mycket mer än vad som sker, det här är ju en grupp som av naturliga skäl har svårt att hävda sig.
Det är sorgligt att denna i mitt tycke ganska primitiva behandling fortsätter att användas så okritiskt.
Jag är tyvärr uppgiven vad gäller hela psykiatrin, dess människosyn och sätt att fungera. Jag jobbar därför numera privat. Psykiaterkåren har alldeles för stor makt i relation till t ex psykologer och det verkar vara nästan bara det medicinska paradigmet som gäller, dessutom på löpande band. Det är ruggigt illa som det ser ut nu. Läkarna är de som har minst psykologisk utbildning (några få veckor i grundutbildningen), men mest makt. Landstingen ”betalar” nästan bara för läkarbesök som premieras som det allena saliggörande.
Människor vill ha möten, samtal och psykoterapi, men får alltmer tabletter istället. Vet inte hur komma tillrätta med det, jag tror att förändringar kommer tvingas fram när det nuvarande systemet kollapsar alltmer, men jag vet inte när det sker. Personligen har jag flytt fältet…
Med vänlig hälsning!
fd Överläkare inom Psykiatrin”