”Vet inte riktigt hur jag ska börja,men i september 2011 skrevs min fru in på Capio anorexi center på löwenströmska i upplands väsby.Hon hadde som tonåring problem med sin ätstörning anorexi,nu är hon 50år.Och nu under behandlingen som varit jobbig för hennne,har hon blivit sämmre.Och förra helgen25-25mars när jag var och hällsade på henne möttes jag av ett kolli,hon var i en helt annan värld!Och hennes mamma reagerade presis som jag.Min fru berättade för ett par veckor tidigare om att dom hadde pratat om ECT behandling med henne.Och det visade sig att dom redan hadde börjat behandlingen.Men jag hadde ju i alla fall trott att dom skulle prata med mig om det innan dom började!
Men dom hänvisar till säkcritessen, om min fru nu är i ett sånt skick att dom måste sätta in en sådan behandling tycker jag att dom kan prata med anhöriga i alla fall.För dom kunde ju berätta allt i dag när jag och min frus mamma träffades och ifrågasatte det hella.För något jag börjar trötna på så är det SÄCKRITÄSS!Den kan man ju alltid hänvisa till.Jag skulle kunna sitta hela natten och skriva för jag har hur mycket tankar i huvet som hällst.VAD GÖRA?
Man blir ju lätt sjuk som anhörig också,man försöker hålla masken men det går inte hur länge som hällst.
Vill bara att min älskade ska bli frisk och få komma hem. MVH Roger”