”Jag känner inte igen mig själv efter ECT-behandlingarna. Jag känner förnedring, hopplöshet och en personlighetsförändring. Två månader efter avslutad ECT-behandling gjorde jag ett självmordsförsök med kniv i buken. Det är tyvärr något jag måste leva med, för jag ångrar detta mycket.
För några år sedan bestämde min psykiatriläkare att jag skulle behandlas med ECT. De sa att jag skulle få all information om behandlingen – detta fick jag aldrig. De gav mig 9 ECT-behandlingar. Egentligen hade jag inget fritt val och enligt min journal ville jag absolut inte ha ECT. Jag hade nästan ingen information om ECT utan det fick jag först efter flera ECT-behandlingar.
Mådde dåligt och ville avsluta
Efter den första ECT-behandlingen mådde jag dåligt och ville avsluta. Trots detta fortsatte de med ECT! Varken jag eller min sambo fick någon information om biverkningar eller skador man kan få av ECT. Jag fick min första information om biverkningar av ECT efter att jag fått 4 behandlingar. Då mådde jag väldigt dåligt. I min journal står det att jag mått psykiskt dåligt hela helgen, haft ont i huvudet och är ambivalent till ECT-behandling nästa dag. Då ville jag avsluta ECT, men jag blev övertalad att fortsätta.
De sa biverkningarna skulle gå över och jag litade på läkarna. Jag känner mig grundlurad och det är faktiskt värre än att bli tvingad! Varför berättar inte personalen inom psykiatrin vilka biverkningar skador det handlar om? Detta är undanhållande av livsviktig information till patienter. Jag var orolig över ECT-behandlingens inverkan på min hälsa. Det har inte varit någon information alls eller rättare sagt så är det desinformation. De har undanhållit sanningen och inte berättat vilka biverkningar ECT kan ge. Jag känner mig direkt lurad.
Läkarna hoppades på en bra effekt av ECT på mig. Men detta blev verkligen inte resultatet utan det blev rena katastrofen för mig! Det har nu gått över många år sen jag fick denna behandling och de skador jag fick av ECT kommer jag ha med mig livet ut.
Trodde jag var döende och fick tinnitus
ECT-behandlingarna gav mig stora skador och problem. Det började med att jag kände mig förvirrad och att jag inte riktig förstod vem jag var. Allt var kaos. Detta började redan efter de första ECT-behandlingarna. Trots detta fortsatte de att ge fler ECT! Jag minns bara en enda ECT-behandling av de nio jag fick. Det minnet är en vit säng och en rullstol som jag blev fraktad i. Jag trodde jag var döende. Jag blev sämre och sämre och mer och mer förvirrad allt efter som tiden gick, med tinnitus som jag fortfarande har dagligen.
Musikintresset borta
De problem och skador som jag fick av denna inhumana och kriminella ECT-behandling gjorde att jag efter ca.50 år med min gitarr och mitt musikintresse och kunnande plötsligt inte var där mera. Intresset var där men kunnandet var och är borta. Före ECT kunde jag alla ackord och noter utantill och även texter kunde jag utantill. Jag hade också ett bra sifferminne som jag tränat upp när jag jobbade på Volvo med reservdelar och logistik under ca.20 års tid, både som reservdelsman och chef. Även många telefonnummer och adresser kunde jag utantill. Allt detta blev bara borta efter ECT. Efter ECT fick jag också verbala tics. Det kan vara som hummande och upprepande av olika fraser, typ ”fan i helvete” osv. Jag började tro att nu var jag dement.
Företaget fick avregistreras
Det blev ännu svårare för mig efter ECT att hålla ihop det företag som jag bildade 1999 inom telecom med 6 st anställda. Förhoppningen att återkomma till något arbete efter ECT var fullständigt uteslutet. Det blev i stället en avregistrering av företaget. Jag blev sjukpensionär ett år efter ECT-behandlingen och känner skam och vanmakt.
Nu har det gått några år och jag försöker fortfarande få tillbaka det kunnande som jag hade före ECT, men det är helt omöjligt.Jag kommer inte i håg vad jag sett på TV eller vad jag har läst. Jag minns inte heller vilka ord jag skall använda i en kommunikation. Har också svårt att lyssna på vad andra säger. Detta gör att jag undviker gemenskap med mina vänner. Detta är en kognitiv katastrof för mig.
Det är mycket krävande och vanskligt när vänner och familj frågar om jag kan ta med gitarren eller om jag kan spela lite. Problemet är att jag efter ECT inte minns vad jag nyss har övat på och jag förmår inte spontant spela som tidigare. Nu måste jag hitta på olika ursäkter för att inte spela. Mina anhöriga och vänner tycker att jag förändrats negativt efter ECT. Jag kommer inte ihåg vad som är sagt eller avtal jag gjort. Då känner jag verkligen skam.
Psykiatrin ignorerade mig
Har vid ett flertal tillfällen tagit upp de skador jag har fått av ECT-behandlingen. Både jag och Patientnämnden har nu i över 2 år försökt att få till ett möte med psykiatrin i Örebro. Jag vill diskutera mina journaler,som jag anser är direkt felaktiga och kränkande. Upplever formuleringarna som direkt förtal. Jag har blivit dåligt bemött och har fått hot och ultimatum både muntligt och skriftligt.
De två sista åren har jag försökt anmäla mina skador. Tidigare visste jag inte att man kunde göra det.Men jag kände också en rädsla för jag förstod att något måste ha gått galet. Jag blev orolig för hur det skulle gå med min medicin och känner mig i en beroendeställning till psykiatrin. Psykiatrin ignorerar alla mina frågor om hjälp. Jag känner bara en total vanmakt och ställer mig starkt kritisk till om ECT var en väl motiverad behandling!!”