Intervju med en ung man som har fått ECT-behandling
”Under behandlingen fick jag väldigt stora minnesstörningar, och eftersom jag vårdades polykliniskt var det ett stort problem. Men av rädsla för att bli inlåst ville jag inte ta upp detta med läkarna. Exempelvis skickades jag hem flera gånger utan att veta var jag bodde, och mycket mer.”
Alternativen jag fick var att antingen få ECT, och då kunde jag åka hem samma dag och få s.k. polyklinisk vård, dvs. bara komma in för ECT och sen gå hem. Andra alternativet var att jag skulle bli inlåst på obestämd tid enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Namn:
X
Ort:
Östersund
Ålder:
24
När fick du el-chocker?
2005
Var fick du dem?
Akutpsykiatrisk mottagning, Östersunds sjukhus
Varför fick du el-chocker?
Jag sökte vård för depression. Läkarna ansåg att det skulle ta för lång tid för konventionella läkemedel att verka, och när jag inte visade intresse för elchocker, vilket dom talade sig varm för, så fick jag ta ställning till ett ultimatium. Eftersom jag sökt vård själv skulle jag hellre avstå från vård än att få elchocker, men det var helt enkelt för sent för det eftersom jag redan var inskriven. Alternativen jag fick var att antingen få ECT, och då kunde jag åka hem samma dag och få s.k. polyklinisk vård, dvs. bara komma in för ECT och sen gå hem. Andra alternativet var att jag skulle bli inlåst på obestämd tid enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Inga siffror angavs ”eftersom man aldrig vet hur lång tid det tar för mediciner att verka”, men det kunde vara uppemot tre månader enligt läkaren. För all del längre.
Vilken information fick du om elchocker innan?
Informationen jag fick var att det fanns mycket bra empiriska bevis för att detta fungerar bra mot depression. Det skulle frigöra mer serotonin och därför upphävs depressionen å det snaraste. Med andra ord var chansen mycket stor, nästan 100%, för att depressionen skulle gå bort. Dessutom fanns det inga nackdelar med det och ”elchocker idag är inte som dom var förr i tiden”. Samt att minsta antal behandlingstillfällen var sex, snitt på ca åtta och som mest kring tolv-femton sammanhängande.
Vad blev du lovad som ett resultat från el-chockerna?
Fri från depression ”nästan garanterat”, och det mycket snabbt.
Fick du detta resultat?
Jag har inte märkt någon avsevärd förbättring, men när biverkningarna släppte kände jag att jag mådde mycket bra, humörmässigt, i 1-2 dagar efter varje behandlingstillfälle.
Berättade någon om vilka bieffekter som elchocker har?
Självklart inte eftersom det enligt uppgift absolut garanterat är helt fritt från biverkningar – dvs. enligt läkaren.
Kände du dig tvungen att acceptera elchocker som ”behandling”?
Ja, helt och fullt.
Hur många elchocker har du fått totalt (antal elchocker och under hur lång tid)?
Sex behandlingstillfällen, fördelat över två veckor (måndag, onsdag, fredag)
Vad upplevde du för förändringar i ditt liv?
Svårt att säga, men ingen avsevärd förbättring och tillfälliga men starka biverkningar.
Hur upplevde dina när och kära att du fick el-chocker?
Vilka förändringar såg de hos dig? Mina nära och kära var inte medvetna om detta.
Har du berättat för någon psykiatriker om de dåliga saker du upplevt som resultat av elchocksbehandling? Om så, vad har du fått för svar?
Med anledning av att jag inte törs uppsöka vård igen vid denna klinik så har jag inte varit i kontakt med någon läkare där. Jag har haft viss telefonkontakt samt fått sömntabletter utskrivna, men utöver det har jag hållit mig undan. Jag gillar inte att bli inlåst mot min vilja. Jag är en vuxen, fritt tänkande människa som inte behöver behandlas som en pedofil för att jag mår dåligt och har dåligt självförtroende.
Hur vill du beskriva den behandling som du har fått av psykiatrin före, under och efter el-chockerna?
Oansvarig, nonchalant och byråkratisk. Det är typiskt för sådan verksamhet att inte bry sig om sådant som t.ex. ett vinstdrivande företag måste bry sig om, som att göra någon form av uppföljning och undersöka hur behandlingen har fungerat. Att jag dessutom fick garanterat för mig att det var helt ofarligt, när det bevisligen inte är det, förefaller vara i det närmaste tjänstefel. Men jag har kontakt med andra personer som fått samma behandling vid samma klinik som fått samma, eller sämre behandling.
Hur ser ditt liv ut nu?
Sedan elchockerna har jag konstanta sömnproblem (sover inte mer än 2-4 timmar per natt), men det är förstås omöjligt att säga om det är relaterat till behandlingen. Jag har svårigheter med koncentration, sexliv och försämrad minnesfunktion – men jag vet inte om det beror på sömnproblemen eller ECT. Det är omöjligt att säga, eftersom vården skyr människor med problem eftersom de tar upp tid och kostar pengar.
Skulle du vilja få el-chocker igen? Är det något du skulle vilja rekommendera till andra?
Nej, under inga omständigheter.
Om du summerar – vilka skador har du fått från den el-chocksbehandling du fick?
Under behandlingen fick jag väldigt stora minnesstörningar, och eftersom jag vårdades polykliniskt var det ett stort problem. Men av rädsla för att bli inlåst ville jag inte ta upp detta med läkarna. Exempelvis skickades jag hem flera gånger utan att veta var jag bodde, och mycket mer. Enligt psykiatri- och neuroforskare jag talat med på högskolan så har jag sannolikt fått permanenta nervskador, men jag märker inte av detta. Förmodligen har jag inte fått nog mycket ECT för att inte hjärnan ska kunna kompensera för detta (plasticitet). Kontentan är att ECT hjälper föga, och även om det nu hjälper någon, så är det kortvarigt och till ett högt pris, både på kort sikt (för alla) och på lång sikt (för vissa). Det är idiotiskt att erbjuda elchocker istället för KBT eller liknande, vilket jag bara fått vid något enstaka tillfälle under en flera år lång ”behandling” som i princip gått ut på att man får en ask piller, dom ber en att inte överdosera och skickar hem en. Jag har inte längre någon kontakt med psykiatrin och så ska det förbli, för det tjänar inget till.
Tycker du att du är berättigad till en ursäkt och skadestånd för de el-chocker du fick?
Jag tycker jag är berättigad till en ursäkt, men inte ett skadestånd. Dels har jag inga skador som bevisligen kan härledas dit och dels tror jag att läkarna agerat efter den kunskap de har – det är systemet det är fel på, hela maskinen, inte enstaka bultar.