Min bästa vän har blivit likgiltig och kall efter ECT under tvång


“Hej, jag är tacksam för hemsidan. Jag googlade fram dig pga att min kompis, tjej på 23 år ligger inlagd och blir utsatt för ECT. Hon blev inlagd för depression och dom tvingade henne till ECT första gången. Men nu under veckorna hon varit inlagd har dom oförmyndigat henne och har tagit kontroll över henne i slutenvården i Stockholm och hon måste undergå ECT flera gånger i veckan. Efter varje ECT så minns hon inte att jag varit och hälsat på henne på besök dagen innan. Hon minns inte att jag pratat med henne.

Hennes familj tycker det är en jätte bra behandling, dom anser att dom ser skillnad på henne och att hon nu kan prata och gå, att hon inte är lika deprimerad och verkar vara sig själv. Men jag är orolig. Hon är inte samma person som innan, hon har inget närminne kvar. Hon är likgiltig och kall när jag träffar henne. Jag vet inte ens vad vi bör prata om på besökstiderna för hon minns inte vad vi pratade om dagen innan.

Tjejen jag talar om, är min finaste bästa vän som alltid varit aktiv, som lever inom estet-världen och är konstnärligt lagd. Hon sjunger, dansar och spelar teater. Jag är orolig att alla hennes talanger och intressen kommer försvinna efter ECT.

Jag har inget att säga om detta, för jag är inte familj. Och hennes familj anser att detta är en utmärkt idé, därför har min åsikt inget värde. Jag vill ”visa henne” denna hemsida men just nu är inte rätt läge för att jag 1) kommer provocera eller kränka hennes familjs val, 2) hon kommer inte komma ihåg sidan iallafall, 3) hon kommer inte lyssna.

När hon hade fått 3 elchocker och jag sa till henne att jag tyckte det var en fruktansvärd grej och att jag är totalt emot det, så sa hon ”Du vet inte! Läkarna har sagt till mig att det inte alls är farligt, att biverkningarna bara är tillfälliga, jag litar på dom! Det är vetenskapligt bevisat, jag mår mycket bättre av dom!” Hennes familj delar hennes åsikter och jag känner mig fånig när jag ska försöka övertala att det är dåligt.

Hon är ung, hela livet framför sig. Jag känner att jag har förlorat min bästa vän. Vad har du för synpunkter och råd?

Mvh,
S.”