”Idag 2 ½ år senare så har jag fortfarande grova minnesluckor sen tiden när jag fick ECT och något lättare luckor genom hela 2008-2010. Förutom långtidsminnet, så är även korttidsminnet sämre än innan jag fick ECT. Jag har även koncentrationsvårigheter, som jag inte hade innan ECT. Jag har svårt att hitta ord när jag pratar, vilket jag aldrig upplevt innan.”
– Namn:
XX
– Ort:
XX
– Ålder:
XX
– Vilka problem hade du när du fick kontakt med psykiatrin?
Medelsvår depression med suicidtankar.
– Valde du själv att uppsöka en psykiatriker? Om inte, vem bestämde att du skulle träffa en sådan?
Jag valde själv.
– Hade du fått någon annan behandling, t.ex. antidepressiv medicinering, innan du fick ECT? Hur fungerade den?
Jag hade provat flera olika antidepressiva mediciner, så som Cymbalta, Fluoxetin, Efexor t.ex. De gav mig sömnsvårigheter, stickningar i ansiktet, och jag mådde sämre psykiskt. Jag hade även provat terapi i omgångar årsvis.
– Fick du någon information kring vilka alternativ som finns till ECT? Isåfall vilka alternativ?
Det är inget jag minns att jag fick.
– Under vilken tidsperiod fick du ECT?
Våren 2009.
– Varför fick du ECT?
Jag hade (som det står i journalen) terapirefraktär depression med suicidalitet.
– På vilken plats och av vem fick du ECT?
På Säters sjukhus.
– Hur många ECT-behandlingar har du fått totalt?
6
– När du fick dessa var du inskriven på psykklinik eller fick du dem polikliniskt (dvs att du fick åka hem efter att ha vilat en stund)?
Jag var inskriven på psykkliniken.
– Valde du själv att få ECT? Om inte, vem var det som fattade beslutet?
Jag valde själv att påbörja behandlingen. Däremot blev jag övertalad att fortsätta den.
– Vilken muntlig information fick du om ECT före behandlingarna?
Allt kan jag omöjligt minnas, men minns att de sa att minnessvårigheterna är övergående. Att efter ca 3 månader skulle jag vara ”återställd”.
– Vilken skriftlig information fick du om ECT före behandlingarna?
Jag fick en broschyr.
– Berättade någon om vilka bieffekter som ECT har? Vårdguiden säger så här: ”Övergående minnesstörning är vanlig och är i de allra flesta fall kortvarig och lindrig. Minnesstörningen kan dock i vissa fall bli mer långvarig eller varaktig och kan då ge varierande och ibland avsevärda besvär.” Fick du eller dina anhöriga denna information innan ECT-behandlingarna?
Jag fick inte den fetstilta informationen. Inte heller någon i min omgivning.
– Gavs du på någon form av villkor för att du skulle gå med på att få ECT? (T.ex. ”om du inte går med på att få ECT kan vi inte hjälpa dig”, ”om du inte vill ha ECT så måste du flytta till en låst avdelning”.) Kände du dig tvungen att acceptera ECT som ”behandling”?
Efter 4 behandlingar ville jag inte ha några fler, p.g.a. de svåra minnesstörningarna jag fick. Då övertalade de (minns tyvärr inte vem/vilka) mig genom att säga ”ju starkare minnesstörningen är desto bättre tar behandlingen, så i det här fallet är det bra med minnesstörningar!” Journalutklipp: ”Vi fortsätter med ytterliggare två ECT-behandlingar. Patienten accepterar detta förslag om än motvilligt.” Jag kände mig tvungen att fortsätta behandlingen för mitt eget bästa.
– Gjordes en fullständig ordinär läkarundersökning och behandling på dig innan ECT? Fick du genomgå någon fysisk undersökning, dvs att man tog blodprover på dig, gjorde någon röntgenundersökning eller liknande, innan du fick ECT?
Jag har ingen aning.
– Vad blev du lovad som ett resultat från ECT-behandlingen?
Jag har ingen aning om de lovade mig något.
– Fick du detta resultat?
– Vilka problem har du nu, efter att ha fått ECT? Hur skiljer sig ditt liv idag från ditt liv innan du fick ECT? Vad upplevde du för förändringar i ditt liv efter ECT-behandlingarna?
Idag 2 ½ år senare så har jag fortfarande grova minnesluckor sen tiden när jag fick ECT och något lättare luckor genom hela 2008-2010. Förutom långtidsminnet, så är även korttidsminnet sämre än innan jag fick ECT. Jag har även koncentrationsvårigheter, som jag inte hade innan ECT. Jag har svårt att hitta ord när jag pratar, vilket jag aldrig upplevt innan.
– Hur upplevde dina när och kära att du fick ECT? Vilka förändringar såg de hos dig?
Jag kan inte minnas att de reagerade på något speciellt sätt. De såg ju såklart mina minnessvårigheter. De fick berätta saker fler gånger för mig (vilket fortfarande händer).
– Har du berättat för någon psykiatriker om de dåliga saker du upplevt som resultat av ECT-behandlingen? Om så, vad har du fått för svar?
Jag har pratat om mina problem som ECT-behandlingen orsakat väldigt mycket med mina psykiatriker. Jag har upplevt att de inte sagt så mycket om detta, mest lyssnar. En läkare tog mig på allvar då han skickade iväg mig på EEG.
– Har du fått hjälp och stöd att framföra dina klagomål på behandlingen? Har du fått information och hjälp att anmäla dina skador?
Nej det har jag inte fått.
– Psykiatrin hävdar ibland att skadorna från ECT härrör från patienten och dennes mentala sjukdom. Detta gör patienten maktlös och utan några rättigheter. Är det något som du har känt eller märkt av? Har dina rättigheter på något sätt kränkts?
Ja, det har jag fått höra, att min depression gör att jag har svårt att koncentrera mig osv. Att ”man kan inte vara säker på att det är pga ECT som du är på detta vis”. Javisst känner jag mig kränkt då, eftersom jag är så säker på att det är pga ECT som ”jag är så här”.
– Hur vill du beskriva den behandling som du har fått av psykiatrin före, under och efter ECT-behandlingen?
Innan behandlingen så fick jag mediciner och samtal, som jag inte tyckte hjälpte ett skvatt. Under behandlingen däremot, då hände det lite saker. De gjort tester på mig, för att försöka hitta en diagnos. Observera att de gjorde detta samtidigt som jag genomgick en ECT-behandling. Jag menar; man är ju inte sitt rätta jag under tiden man får elchocker. Jag tycker det var riktigt dumt gjort att inte kunna vänta till ett tag efter (eller varför inte FÖRE?) behandlingen, så testerna skulle kunna bli mer korrekta. Det står i journalen att jag gjort ett av testen, sen träffat han som utförde det på mig och frågat mig angående detta. Det var någon fråga som jag inte ens kunde berätta varför jag tidigare svarat så. Det visar ju bara att man ofta inte är sig själv under tiden man får behandlingen. Det borde väl psykiatrin veta, om de utför dessa på människor? Jag önskar de gjort testerna innan eller ett tag efter, så jag fått mer utav de. Jag fick ju ingen som helst hjälp utav testerna de utförde.
– Hur ser ditt liv ut nu?
Jag har varit sjukskriven i 2 ½ år för depression. Har precis blivit utförsäkrad och ska nu i dagarna påbörja programmet på AMS ”arbetslivsintroduktion”. Jag mår fortfarande väldigt dåligt. En anledning är pga min morfar var dödssjuk under tiden jag fick ECT, och hann även gå bort under min behandlingstid. Jag minns ingenting utav detta. Enligt journalen och kontakter så har jag varit och hälsat på min sjuka morfar hemma hos sig och på sjukhus minst 5 gånger under sin sista tiden i livet. Jag minns inte en enda gång. Jag minns heller inte dagen han dog, då jag även då var närvarande. Begravningen minns jag inte heller. Detta är något jag mår väldigt dåligt över fortfarande. Någon i min släkt berättade att jag satt vid hans sjuksäng och höll honom i handen en gång… det hade jag gärna velat minnas. Det känns som att jag aldrig kommer kunna gå vidare från detta, då jag inte har några minnen att fästa mig vid.
– Skulle du vilja få ECT-behandling igen? Är det något du skulle vilja rekommendera till andra?
Nej och nej.
– Om du summerar – vilka skador har du fått från den ECT-behandling du fick?
Korttidsminnet och långtidsminnet är sämre än innan ECT. Har svåra och lätta minnesluckor. Koncentrationssvårigheter. Har svårt att hitta ord när jag diskuterar med människor- vilket leder till att min självkänsla får en smäll.
– Tycker du att du är berättigad till en ursäkt och skadestånd?
Ja.