Socialstyrelsen
Enskildas klagomål
106 30 Stockholm
Anmälan ang. skador uppkomna efter ECT
Det började med att jag var deprimerad efter en skilsmässa och hade utmattningssyndrom. Jag var ensamstående med fyra pojkar, alla med särskilda behov. Mina föräldrar körde mig till psykakuten under ett sammanbrott. Jag ville få hjälp. De sa att jag hade depression. Jag tror att det hände under år 2000, XXsjukhuset, psykiatrisk avdelning i XX, psykiaterns namn minns jag inte. Jag var inlagd 12 dagar.
De sa att ECT var det bästa och snabbaste sättet att bli av med depression. Jag kände mig inte ens deprimerad, mer som lite psykotisk eller manisk. De lyssnade inte på det. Jag minns inte om jag fick någon skriftlig information. Jag ville inte ha ECT, men blev lovad saker och övertalad. Det kändes som om vi kompromissade, jag och läkaren. Varav bara en av oss höll avtalet, d.v.s. jag som dumförklarad patient.
Man sa att jag kunde tappa minnet tillfälligt efter behandlingarna, men att det snart skulle komma tillbaka. Det var inget jag skulle få men av någon längre tid. Jag fick information om tillfällig minnesstörning, såvitt jag kan minnas.
Som jag minns också så sa man att jag skulle bli depressionsfri. Jag minns inte hur många behandlingar jag fick, 3-4 kanske. Jag ville ju inte ha ECT. Jag blev övertalad. Jag var inte i form. Jag hade inte tillräckligt med kraft för att hävda min rätt. Läkarna vet väl bäst kanske, tänkte jag.
De förändringar jag upplevde efter att ha fått ECT var att jag upplevde mig som lite manisk och anmälde mig till flera olika språkkurser på Komvux, fyra språk samtidigt. Jag vet inte om det hade med ECT att göra.
Entusiasmen sjönk dock. Jag fixade kurserna med de ledde ju inte till något. Språken jag lärde in har jag så klart glömt. Det värsta är minnet och koncentrationen. Jag har ett bra långtidsminne som verkar ta slut efter det här med ECT. Efter det minns jag bara vagt och ibland inte alls något av vad som hände åren efter.
Människor klagar på mig, att jag inte lyssnar, att jag minns det jag vill (inte sant, jag glömmer viktiga saker), att jag är ouppmärksam. Före ECT var jag ju yngre. Efter ECT tror jag att jag är inkapabel att ha något ansvarsfullt arbete p.g.a. att jag glömmer nästan allt – från den ena sekunden till den andra. Jag får hela tiden kämpa med att hålla kvar fokus på en uppgift. Det tar väldigt lång tid för mig när jag måste backa i minnet hela tiden. Tråkigt också att andra tror jag bara struntar i att jag lånat pengar, att passa en tid, att handla med mig något speciellt från affären. Att skriva upp fungerar dåligt. Att sätta mobilen på alarm med många påminnelser kan göra att jag till sist får det gjort som jag skulle göra men glömt.
De flesta av mina anhöriga upplever det väl som ganska chockerande
Jag försöker ha kontroll trots många svårigheter omkring mig. Det som verkligen inte fungerar är minnet och koncentrationen. Jag har heller inte kunnat sova sedan ECT, om det nu kan ha något samband. Jag går inte och lägger mig mer. Jag sitter i soffan tills jag ramlar ihop av utmattning. Jag har inte ens någon säng längre.
Jag tror att jag blev lite ”knäpp” på kuppen. Jag kunde ju vara någorlunda ”vanlig” när pojkarna var små. Men tyvärr så efter ECT minns jag inte mycket av vad som hände, mina minnen av när pojkarna var små är i princip borta.
Delar av mitt liv fungerar, men alltför stora delar fungerar inte eftersom jag har dessa problem.
Det har gått flera år sedan jag fick ECT, men jag vill absolut göra min historia känd och uppskattar att få någon form av svar.